Studeranderätt
Skolans studeranderättsliga standard
Alla folkhögskolor är skyldiga att ha en studeranderättslig standard. Skolans studeranderättsliga standard är de dokument där studerande, personal och styrelse finner studerandes rättigheter och skyldigheter beskrivna. Den visar också folkhögskolans informationsskyldighet i dessa frågor.
Skarpnäcks folkhögskola är från och med våren 2011 ansluten till FSR, dvs. Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Detta är ett organ dit kursdeltagare kan vända dig om de anser att de har fått en felaktig behandling på skolan. Detta kan röra information om kostnader, former för studerandeinflytande, kursplaner osv. Dock kan man inte kontakta FSR i frågor som rör omdömet.
Vår studeranderättsliga standard hittar du på skolans interna sidor på folkbildningsnätet. Den delas ut i samband med kursstart.
Innan du blir studerande hos oss är det viktigt att känna till följande:
- Antagningsförfarande hittar du här på hemsidan under respektive kurs.
- Materialkostnader hittar du här på hemsidan under respektive kurs.
Resten av detta dokument får du när du börjar på skolan.
Syftet med statens bidrag till folkbildningen och folkhögskolorna är att:
- Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
- Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete)
- Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället
- Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.
Deltagarinflytande
Varje klass har Klassråd en gång i veckan för att diskutera och besluta om klassens interna angelägenheter. Klassrådet väljer en representant till Studeranderådet som träffas flera gånger under terminen för att diskutera och besluta om studerandefrågor på skolan. Synpunkter och förslag går sedan vidare till lärarråd, kollegium eller rektor.
Varje måndag kl. 13.10 har hela skolan en samling, där den som vill kan informera om vad som ska hända kommande vecka. Under detta möte tas inga beslut utan det är informationspunkter som tas upp.
Två gånger per läsår deltar också två representanter från studeranderådet i ett skyddsrondsmöte. Detta leds av biträdande rektor och tar upp arbetsmiljöfrågor för alla som jobbar eller studerar på skolan.
Intyg och behörigheter
A. Allmän kurs
Behörighetsintyg med studieomdöme och omfattningskrav
På folkhögskolan finns inte betyg. Folkhögskolan har i stället ett studieomdöme som är en sammanfattande beskrivning av den studerandes förmåga att bedriva högre studier.
Med studieomdömet kan du konkurrera om platser på högskolan i en speciell behörighetsgrupp för just folkhögskolestuderande.
Studieomdömet sätts av lärarna gemensamt varje läsår. Men det är först efter avslutad utbildning som studieomdömet är användbart. Då omfattningskravet om (motsvarande) tre år på folkhögskola är uppfyllt. Studieomdömet tar hänsyn till många faktorer, bland annat förmåga att bearbeta och kritiskt granska information, initiativförmåga, samarbetsförmåga och att slutföra planerade, överenskomna arbetsuppgifter – såväl enskilt som i grupp.
Studieomdömet graderas så här:
Mindre god studieförmåga (1)
Mindre god studieförmåga – God studieförmåga (1,5)
God studieförmåga (2)
God studieförmåga – Mycket god studieförmåga (2,5)
Mycket god studieförmåga (3)
Mycket god studieförmåga – Utmärkt studieförmåga (3,5)
Utmärkt studieförmåga (4)
Observera att studieomdöme och behörighet i ämnen inte är samma sak. Studieomdömet värderar en studerandes förmåga till närmast högre studier och utgör ett helhetsomdöme. Behörighet ges i olika ämnen och tar hänsyn till nivå, kunskaper och färdigheter i varje enskilt ämne.
Omprövning
En studerande som avslutar allmän kurs, vanligen efter tredje året, har rätt att begära en omprövning av omdömessättningen om den studerande kan ange skäl för detta.
Gången för omprövning är denna:
Steg 1: Begäran ska inlämnas skriftligt med motivering till folkhögskolans rektor senast fem arbetsdagar efter att studieomdömet mottagits.
Steg 2: Arbetsgången är därefter att frågan på nytt tas upp i allmänna kollegiet och att folkhögskolans ledning bevakar att omprövning behandlas enligt Folkbildningsrådets riktlinjer. Den studerande meddelas beslut skriftligt av rektor.
Steg 3: Den studerande kan efter dessa steg begära att folkhögskolans styrelse behandlar frågan om omprövning. En sådan begäran sker i så fall skriftligt med motivering och ska vara styrelsen tillhanda senast två månader efter att beslut om omdöme enligt steg 2 meddelats den studerande. Folkhögskolans styrelse ger då folkhögskolans ledning i uppdrag att bevaka att en sista och slutlig omprövning av studieomdöme sker i folkhögskolans allmänna kollegium.
SeQF
Studerande som har uppnått grundläggande behörighet för yrkeshögskola eller högskola får ett intyg om SeQF 4. Studerande som inte uppnått de grundläggande behörigheterna har möjlighet att återvända till skolan efter komplettering hos annan utbildningsanordnare och få intyg om SeQF.
Grundläggande och särskild behörighet
Du kan studera 1-3 år på allmän kurs. Hur länge beror på dina tidigare studier, din arbetslivserfarenhet och dina framtidsplaner. Under tiden på folkhögskolan studerar du bland annat en motsvarighet till 3-årigt gymnasium.
Allmänna kursen kan ge det som kallas grundläggande behörighet för högskolestudier samt för yrkeshögskolestudier. Dessa redovisas i separat folder. Utöver den grundläggande behörigheten kan du också få ett antal särskilda behörigheter. Din lärare på allmänna linjen kan informera dig om detta.
Vi garanterar dig inte behörigheter, men vi gör det möjligt för dig att studera för dessa behörigheter. Slutresultatet beror till sist på dig själv, din utveckling i ämnet och din arbetsinsats.
Socialpedagogutbildningen
Utbildningsbevis
Efter två års studier på socialpedagogutbildningen får en deltagare som klarat alla delkurser ett utbildningsbevis. Utbildningsbeviset är ett dokument med utgångspunkt ur föreningen BALSAMs kursdokument (socialpedagog.nu). På beviset framgår Skarpnäcks folkhögskolas lokala profilering.
Kursrapporten och godkännande av kurser
Snarast efter varje delkurs slut skriver den ansvarige läraren en kursrapport. Där framgår vilka som är godkända, underkända eller vilka som måste göra en kompletterings- eller restuppgift för att bli godkända. Kursrapporterna förvaras digitalt hos lärarkollegiet och kan fås på utskrift vid förfrågan. Den som behöver ta igen något har själv ansvar för att söka upp den ansvarige läraren för att få reda på restuppgiften. När det missade avsnittet tagits igen och uppgiften lämnats till läraren så bearbetas uppgiften genom att antingen bli godkänd eller ytterligare rest/komplettering. När kompletteringen/resten är godkänd skrivs detta in i kursrapporten.
Om en skriftlig uppgift bedöms som icke-godkänd blir du underkänd på kursmomentet som uppgiften är en del av. Du har tre försök på dig att få en uppgift godkänd – den första inlämningen samt två stycken chanser till komplettering. Blir uppgiften inte godkänd vid den tredje inlämningen kan uppgiften bedömas som icke-godkänd av ansvarig lärare.
Den som av något skäl inte har kunnat genomföra ett kursavsnitt eller redan besitter de aktuella kunskaperna, kan ansöka (skriftligt) till kollegiet om att få ersätta kursavsnittet med andra studier eller i undantagsfall bli befriad. Kollegiet gör sedan en bedömning, men det finns ingen garanti att kollegiet beviljar förfrågan.
Krav mellan terminer
För att vi ska anse att du klarar studierna i normal takt får du maximalt ha rester i kurser motsvarande sammanlagt fem poäng vid övergång från en termin till en annan (gällande övergång från årskurs 1 till årskurs 2 får det vid kursavslut av årskurs 1 endast finnas max fem poäng eftersläpande). Målsättningen är att ingen ska starta en ny termin med en stor mängd rester. Vi avråder därför av flera skäl från att fortsätta studierna innan dessa rester klarats ut. Vi får även en förfrågan från CSN om studierna bedrivs i ”normal studietakt”. Har du fler rester än detta kan vi inte skriva på CSN-intyget som krävs för fortsatt studiemedel.
Vid mycket speciella omständigheter kan undantag från denna regel prövas av kollegiet. Den studerande måste då själv skriva en särskild ansökan i god tid. Kollegiebeslut i individuella ärenden föregås alltid med skriftlig ansökan.
Delkurser som inte är godkända när utbildningstiden är slut
Om samtliga delkurser inte är godkända då utbildningen är slut får du inget riktigt intyg, istället får du ett interimsintyg som intygar att du har gått studier hos oss men att de inte är fullgjorda. Du har rätt att lämna in kompletteringsuppgifter och gå om underkända kurser upp till två år efter avslutad utbildning.
Levande verkstad pedagogutbildningen
Examensbevis ges efter två års färdiga studier där den studerande behöver ha klarat av närvarokravet på minst 80% per termin, ha en godkänd praktik, ha inlämnat alla litteraturuppgifter samt en slutförd slutuppsats.
Serie, illustration och animation, Serie, illustration och animation – distans, Projektverkstan, Vidareverkstan
Efter ett års studier får du ett kursintyg som visar vilken kurs du har deltagit i samt med uppgifter om innehåll i kursen. Godkänd närvaro och godkända uppgifter krävs för att få ett kursintyg.
Lust att Skapa, Livskonsten och kortkurser
Efter en termins studier får du ett kursintyg som visar vilken kurs du har deltagit i samt med uppgifter om innehåll i kursen. Godkänd närvaro och godkända uppgifter krävs för att få ett kursintyg.
Spanska och internationellt utvecklingssamarbete
Då studierna är slutförda får den studerande ett intyg om genomgången kurs samt kursinnehåll och vilket projekt den studerande har deltagit i.
Godkänd närvaro innebär minst 80 % närvaro vid fysiska träffar och fullgjorda hemuppgifter.
Hemuppgifterna ska göras kontinuerligt under innevarande termin. Det är endast möjligt att komplettera enstaka uppgifter i efterhand om kursledningen beslutat att det är ok. Detta för att skapa en rimlig arbetsbelastning för lärarna.
Närvaro och generella närvaroregler
Aktiv närvaro är centralt på folkhögskola
På vår skola har vi ambitionen att personalen ska möta alla kursdeltagare med engagemang, nyfikenhet och empati. Vi vill göra vårt yttersta för att varje deltagare ska trivas, utmanas och utvecklas. Denna ambition förutsätter att kursdeltagarna visar motsvarande engagemang genom att aktivt delta i undervisningen och respektera och följa de synsätt och regler som gäller på skolan.
Aktiv närvaro på lektionerna är centralt i folkhögskolans verksamhet. Det innebär att deltagaren förväntas komma i tid och vara förberedd, följa lärarens instruktioner inför och under lektionen och vara på plats där undervisningen är förlagd hela lektionen. Det innebär också att i både undervisningen och övrig studietid visa vilja till och engagemang i sin egen och andras kunskapsutveckling, exempelvis genom att både be om hjälp och erbjuda sin hjälp. Det är i det gemensamma utbytet av erfarenheter och kunskaper, såväl med lärare som med andra deltagare, som kunskapsutveckling och bildning kan ske. Detta utbyte går inte att ta igen på egen hand och i efterhand. Vår målsättning är därför 100 procent (aktiv) närvaro för alla deltagare.
Generella rutiner om närvaron sjunker
Deltagarnas närvaro följs upp kontinuerligt på samtliga kurser. Om en enskild deltagares närvaro börjar sjunka under 85%, utan logisk förklaring och/eller till den grad att det finns stor risk att deltagaren inte kommer kunna bli godkänd på kursen, startas en närvaroprocess. Exakt hur denna process ser ut kan variera från kurs till kurs men i stora drag går det till så här:
Steg 1 Klassansvarig eller motsvarande kallar till ett samtal. Eventuella orsaker till och lösningar på frånvaroproblemet diskuteras. Den studerande informeras också om vilket stöd skolan kan erbjuda om behov finns. Samtalet dokumenteras och den studerande informeras om när nästa uppföljning sker.
Steg 2 Om ingen positiv förändring har skett inom den beslutade tidsperioden sker ännu ett samtal, där även kurssamordnaren deltar. Under samtalet upprättas ett skriftligt närvarokontrakt där deltagaren skriver under på att höja sin närvaro till en överenskommen nivå under en överenskommen tidsperiod.
Steg 3 Om kontraktet inte uppfylls kommer den studerande rekommenderas att avbryta studierna. Detta eftersom konsekvenserna av den låga närvaron inte längre går att reparera. Den studerande har alltså inte längre möjlighet att bli godkänd på kursen.
Rektor har rätt att avskilja studerande som har 20% frånvaro eller mer. Detta sker då enligt åtgärdstrappan som beskrivs under 13. Disciplinära åtgärder.
Om en kurs upphör eller ställs in
Om en kurs inte kan starta meddelas deltagarna omedelbart och skolan hjälper till att hitta andra kurser och skolor för deltagarna, i första hand våra systerskolor, i andra hand övriga skolor i Stockholmsområdet.
Om en kurs ställs in efter kursstart tar skolan ansvar för att om möjligt omplacera deltagarna till andra skolor, i första hand våra systerskolor, i andra hand övriga skolor i Stockholmsområdet.
Disciplinära åtgärder
Disciplinära åtgärder vid Skarpnäcks folkhögskola syftar till att upprätthålla en trygg arbetsmiljö och goda förutsättningar för studier. Innan en disciplinär åtgärd vidtas ska skolan, så långt det är möjligt, ha försökt lösa situationen genom dialog och stödjande insatser.
När en deltagare bryter mot skolans regler och policies tillämpas en disciplinär trappa i fyra moment för att säkerställa en rättssäker process:
- Omsorgssamtal och utredning: Vid en incident eller misstanke om avsteg från skolans regler kallas deltagaren till ett samtal med kursansvarig, biträdande rektor eller rektor. Syftet är att utreda vad som hänt och ge deltagaren möjlighet att ge sin version.
- Skriftlig varning: Om förseelsen är allvarlig eller om en beteendeförändring inte sker efter samtal, utfärdar rektor en skriftlig varning. Varningen ska tydliggöra vad deltagaren behöver förändra och vilka konsekvenserna blir om förbättring uteblir.
- Avstängning (tidsbegränsad): Vid upprepad misskötsamhet eller allvarliga incidenter kan rektor besluta om avstängning från studierna under en begränsad period. Under avstängningen har deltagaren inte rätt att vistas i skolans lokaler eller delta i undervisning. Steg 3 kan i vissa fall utelämnas.
- Avskiljande (tvingande avslut): Som en sista åtgärd kan skolan besluta att helt avsluta deltagarens studier. Detta sker vid allvarliga förseelser eller när tidigare åtgärder inte gett resultat. Beslut om avskiljande fattas av rektor och kan överklagas till skolans styrelse.
Genom hela processen har deltagaren rätt att ha med sig en stödperson vid möten och ska skriftligen informeras om alla beslut och hur dessa kan överklagas.” Samtliga steg och handlingar dokumenteras skriftligt. Vissa steg kan hoppas över om det rör sig om en allvarlig incident.
Policy gällande våld och hot om våld
Skolan accepterar inte våld eller hot om våld i verksamheten. Detta gäller självklart både deltagare och personal.
Våld eller hot om våld polisanmäls alltid av skolan om personal har bevittnat händelsen. Om en händelse skett mellan två studerande är det den drabbade som uppmanas att göra en polisanmälan. Skolan ska fungera som stöd i detta. Deltagare som har utövat våld eller hotat med våld kan stängas av från skolan av rektor.
Policy gällande kränkande behandling
Skolan accepterar inte kränkande behandling pga. ursprung, religion, kön, sexualitet, funktionsnedsättning eller annan omständighet.
Skulle en sådan situation uppkomma gällande deltagare tas frågan upp med klassföreståndare. Kurator finns tillgänglig för att vid behov stötta deltagare som blivit utsatta. Om ärendet inte kan lösas på detta sätt ska rektor kontaktas.
Om frågan inte kan lösas på annat sätt kan deltagare som inte respekterar policyn komma att stängas av från utbildningen.
Policy gällande diskriminerande uttryck i skapande utbildningar
På våra utbildningar ser vi gärna en mångfald av skapande i uttryck. Det är viktigt för oss att möjliggöra olika konstnärliga uttryck och teman, konst ska också kunna provocera men på våra utbildningar får konst inte riskera att diskriminera eller kränka. Vi lägger oss inte i vad den enskilda studerande skapar på sin fritid och privat, men följande riktlinjer (inspirerade av Nosebleed Studios) behöver den studerande förhålla sig till i skapandet i uppgifter under studierna:
- Inget onödigt våld. Tänk efter om våldet behövs i det du skapat. Det går att porträttera våld, men det behöver göras på ett sätt som bedöms som lämpligt av läraren (exempelvis stridsscener i en serie).
- Inget onödigt sexuellt innehåll. Tänk efter om det sexuella innehållet behövs i det du skapat, det ska inte kunna upplevas pornografiskt. Det går att porträttera sexuellt innehåll, men det behöver göras på ett sätt som bedöms som lämpligt av läraren (exempelvis en illustration om sexuell frigörelse).
- Inget förskönande rasism, sexism eller annan typ av diskriminering. Använd inte termer som diskriminerar eller porträtteringar med diskriminerande antydning för komisk effekt eller annat.
- Inget sexuellt innehåll med karaktärer som är under 18.
Om du skapar något till en studieuppgift som du är osäker på om det faller in i någon av ovanstående punkter så samtala med någon av dina lärare. Det är alltid utbildningens lärare som i slutändan gör bedömningen kring om något bryter mot ovanstående riktlinjer. Konstnärlighet behöver ha frihet, men den friheten är inte utan begränsningar eller ramar. Skapar du ett verk som bryter mot ovanstående riktlinjer förs ett samtal med en av utbildningens lärare. Om du efter detta samtal återigen bryter mot riktlinjerna sker ett samtal med utbildningens verksamhetssamordnare och ev. lärare. Sker ingen förändring efter detta och riktlinjer fortsätter brytas, sker ett samtal med rektor. Rektor tar sedan beslut om vad som vidare görs.
Oacceptabelt beteende
Som deltagare förväntas man acceptera de arbetsformer som undervisningen bedrivs under, även om kritik och synpunkter självklart är en del av de studerandes rättigheter. Men om en deltagares beteende inverkar så negativt, störande eller på annat sätt allvarligt försvårar för andra kursdeltagare att ta del av undervisningen, eller för personalen att bedriva undervisningen, kan deltagaren komma att stängas av. Om beteendet upprepas trots tydliga påpekanden från personal och/eller rektor kan även avskiljning komma ifråga.
Förekomsten av plagiat
Plagiat är ej tillåtet på skolans utbildningar och ej förenligt med hur studierna bedrivs. Som plagiat räknas att direkt skriva av information från internet, böcker eller andra källor (på ett sätt som inte sker som ett referat eller citat) istället för att själv skriva om ett ämne. Som plagiat räknas också att skicka in någon annan studerandes uppgift eller att någon annan skriver uppgiften åt en själv.
Om en studerande ertappas med att ha utfört plagiat kommer kollegiet ha möjlighet att underkänna den studerande på kursen plagiatet skett inom, alternativt kommer rektor att kunna avskilja den studerande från studierna. I de fall där kollegiet gör en annan bedömning än underkänd kurs och att den studerande fortsätter sina studier, kommer den studerande att få nya mer omfattande uppgifter för att bli godkänd på kursmomentet samt att ha en samtalsprocess med kollegiet om det som skett.
I plagiat ingår också att använda generativa verktyg som producerar text och bild. Se separat policy om AI.