Fakta om Serietecknarutbildningen

Fakta om Serietecknarutbildningen

serietecknarutbildningenUnder ett läsår studerar och praktiserar våra kursdeltagare serieskapande på heltid. Kunskapsområden vi berör inom kursen är seriedramaturgi och bildberättande, tekniker inom teckning, olika genrer inom serievärlden, kroki, seriebranschen i Sverige (och övriga världen), bildanalys och frågor om normer och makt, och även klimatfrågan, knutet till bilder och berättande. 

Kursens upplägg

Under året utvecklar kursdeltagaren sin förmåga att förmedla en berättelse för läsaren genom att ta del av föreläsningar, workshops och uppgifter. Färdigheter inom teckning och bildskapande utvecklas genom kroki, teckningsklasser, undervisning i digital bildredigering i programmet Photoshop och utmaningar inom uppgifter och egna projekt. 

Under vårterminen sammanställer vi en antologi med serier från kursen, och därigenom får kursdeltagaren kunskaper om publicering och tryck.

Vi deltar varje vår i Stockholms Internationella seriefestival där vi säljer vår antologi. Dessutom anordnar vi en utställning där alla kursdeltagare får tillfälle att ställa ut sina verk.

Gäster

En viktig del av kursen är de gästföreläsare vi haft äran att bjuda in. Vi söker en bredd av ingångar till, och erfarenheter av serieskapandet. 

Höstterminen 2018 och vårterminen 2019 hade vi följade gäster: 

Maria Fröhlich, som  föreläste om avancerat bildberättande. 
Ellen Ekman, som visade olika sätt att bygga upp ett skämt och berättade om sina erfarenheter av publicering och mötet med publik.
Marcus Ivarsson, som berättade om sina serieprojekt, vad serietecknandet betytt för honom och hur han utvecklat sina kunskaper på egen hand med inspiration av andra serietecknare.
Amalia Alvarez, som pratade om representatiivitet och antirasism i serievärlden.
Kolbeinn Karlsson, som visade oss olika sätt att frigöra kreativitet och nya berättelser.
Mats Jonsson, som berättade om sina serieprojekt och drivkrafter bakom självbiografiskt berättande. 
Rudy Loewe, som föreläste om serier som verktyg för representation och antirasism, samt gav oss inblick i sina egna serie- och konstprojekt och betydelsefulla inspirationskällor.
Hanna Gustavsson, som berättade om ett pågående serieprojekt och dilemman kring att skildra någon annans historia.
Stef Gaines, som gav oss inblick i seriebranschen i Sverige och i Frankrike. 
Elias Ericson, som berättade om att “skriva där det bränner” och skildra starka känslor, hbtq och psykisk ohälsa. 
Sofia Olsson från Galago, som berättade om publicering och sin roll som förläggare.
Sandra Åkesson från Svenska tecknare, som berättade om juridik kring teckningsuppdrag, avtal, rättigheter och lön. 

En viktigt del av kursen är synliggörandet av normer och maktförhållanden i vårt samhälle som vi alla påverkas av på olika sätt. Vi arbetar med att skapa medvetenhet kring hur makt och normer påverkar vårt livsutrymme och våra utvecklingsmöjligheter, både som människor, serietecknare och hur det speglas i våra berättelser. Vi fokuserar även på klimatfrågan, då den berör oss alla, serietecknare eller ej. Vi reflekterar kring hur makt och normer påverkar klimatet och även serietecknarens potentiella roll som opinionsbildare och visionsskildrare. 

Makt och normer

En viktigt del av kursen är synliggörandet av normer och maktförhållanden i vårt samhälle som vi alla påverkas av på olika sätt. Vi arbetar med att skapa medvetenhet kring hur makt och normer påverkar vårt livsutrymme och våra utvecklingsmöjligheter, både som människor, serietecknare och hur det speglas i våra berättelser. Vi fokuserar även på klimatfrågan, då den berör oss alla, serietecknare eller ej. Vi reflekterar kring hur makt och normer påverkar klimatet och även serietecknarens potentiella roll som opinionsbildare och visionsskildrare. 

Kollektiva lärprocesser

Varje vecka har vi redovisningar av pågående eller avslutade arbeten. Funktionen med redovisningarna är reflektion över seriernas möte med läsare, och i vissa fall att stärka modet att visa upp personligt material för andra. Kursdeltagarnas respons och uppmuntrande reaktioner på varandras serier blir en del av den kollektiva lärprocessen. Kursdeltagarna tränar på att uttrycka vad det är som gör att en serie funkar, på vilket sätt ett budskap går fram och på vilka sätt serien skulle kunna förtydligas eller förstärkas. 

Vid kursens början delas klassen in i basgrupper om 4-5 personer som har möte varje vecka. Basgruppsmötet är ett tillfälle att stötta varandra i skapandet, ha samtal om dilemman och funderingar kring berättandet och hjälpas åt att hitta sätt att lösa de tilldelade uppgifterna. Basgrupperna turas om att hålla i klassrådet och de får vissa uppgifter att samarbeta kring under året.

Delaktighet i kollektivet på- och demokratiska processer inom Folkhögskolan 

Serietecknarutbildninen är en del av Skarpnäcks folkhögskola där ett flertal andra kurser erbjuds. Vi gör gärna samarbeten med andra kurser på skolan och vi deltar aktivt i ett antal skolgemensamma aktivitetsdagar. Varje måndag hålls ett skolgemensamt informationsmöte som bidrar till gemenskap, tydlighet och demokratiska processer på skolan. Varje vecka har vi ett klassråd. På skolan finns ett studeranderåd som nästa instans över klassrådet, till vilket klassen utser två representanter. Studeranderådet har regelbundna möten där man kan lyfta frågor och förslag. Skolans studerande har en gemensam cafeteria där man kan förvara och värma mat. Ansvaret att sköta disk och sophantering i cafeterian delas upp på alla skolans klasser. Det innebär att klassen vid två tillfällen per termin sköter cafeterian under en veckas tid åt gången. 

Fortsätta studera hos oss

Vår fortsättningskurs heter Distansterminen vid Serietecknarutbildningen och det är precis som namnet antyder en distanskurs, där man får jobba med ett serieprojekt under en termin. När du har gått Serietecknarutbildningen är du behörig att söka vidare till Distansterminen.